tack
De la Wikționar, dicționarul liber
Cuprins |
suedeză
(Svenska)
Etimologie
Din suedeza runică þakk ("binecuvântare, plăcere") < proveniență germanică. Cf. eng. thank, germ. Dank, da. tak, isl. și nor. takk.
Pronunție
Interjecție
Cuvinte derivate
Substantiv
| Declinarea substantivului tack |
||||
| c. și n. | Singular | Plural | ||
| Nehotărât | Hotărât | Nehotărât | Hotărât | |
| Nominativ | tack | tacken/tacket | tack | tacken |
| Genitiv | tacks | tackens/tackets | tacks | tackens |
- mulțumire
- Han lagade mat åt henne som tack för att hon vattnat hans krukväxter medan han var på semester.