äga
(svenska)
Etimologie
Din nordică veche eiga ("a poseda").
Pronunție
Verb
| Conjugarea verbului äga | ||
| Activ | Pasiv | |
| Infinitiv | äga | ägas |
| Prezent | äger | ägs, äges |
| Perfect | ägde | ägdes |
| Supin | ägt | ägts |
| Imperativ | äg | |
| Participiu | ||
| Prezent | ägand, ägandes | |
| Perfect | ägd | |
Cuvinte derivate
Substantiv
| Declinarea substantivului äga | ||||
| c. | Singular | Plural | ||
| Nehotărât | Hotărât | Nehotărât | Hotărât | |
| Nominativ | äga | ägan | ägor | ägorna |
| Genitiv | ägas | ägans | ägors | ägornas |