externa

De la Wikționar, dicționarul liber

română

Etimologie

Din extern.

Pronunție

  • AFI: /eks.ter'na/


Verb


Conjugarea verbului
externa
Infinitiv a externa
Indicativ prezent
pers. 1 sg.
externez
Conjunctiv prezent
pers. 3 sg.
să externeze
Participiu externat
Conjugare I
  1. (v.tranz.) a elibera din spital un bolnav (însănătoșit).

Cuvinte derivate


Traduceri

Referințe