tătărî

De la Wikționar, dicționarul liber

română

Etimologie

Din tătar.

Pronunție

  • AFI: /tə.tə'rɨ/


Verb


Conjugarea verbului
tătărî
Infinitiv a tătărî
Indicativ prezent
pers. 1 sg.
tătărăsc
Conjunctiv prezent
pers. 3 sg.
să tătărască
Participiu tătărât
Conjugare IV
  1. (v.tranz.) (reg.) a certa, a mustra; a blestema.


Traduceri

Anagrame

Referințe