mocheta

De la Wikționar, dicționarul liber

română

Etimologie

Din mochetă.

Pronunție

  • AFI: /mo.ke'ta/


Verb


Conjugarea verbului
mocheta
Infinitiv a mocheta
Indicativ prezent
pers. 1 sg.
mochetez
Conjunctiv prezent
pers. 3 sg.
să mocheteze
Participiu mochetat
Conjugare I
  1. (v.tranz.) a acoperi podeaua unei camere cu mochetă.

Cuvinte derivate


Traduceri

Anagrame

Referințe