allmän

suedeză

(svenska)

Etimologie

Din limba nordică veche almennr, aechivalent cu alla („toți, toate”) +‎ man („om, bărbat”).

Pronunție

• AFI: /ˈalˌmɛn/
•  Audio^fișier

Adjectiv

allmän (comp. allmännare, sup. allmännast)

1. general

   Han uttryckte sig bara i allmänna ordalag.

2. public

Sinonime

• 1-2: publik, generell, universell

Antonime

• 1-2: enskild, privat

Cuvinte derivate

• allmänhet
• allmänning
• allmänt

Cuvinte compuse

cuvinte compuse

allmänbildad allmänbildning allmänfattlig allmängiltig allmängöra

allmänmänsklig allmännytta allmännyttig allmännyttighet allmänsats

Vezi și

• offentlig

Referințe

• SAOB
• Wiktionary
• Wiktionary